Långt mellan varven

Sist så kännes allt lite motigt.
Nu känns det underbart bra - mer fantastiskt!
Fan den som ger sig av bakslag, upp igen bara.
Jag känner mig bäst i världen och njuter av att sitta hemma hos mor och far, dricka kaffe, och skriva blogg medans broder griljerar skinkan.
Det är den 24 december och solen skiner, sillerud är vackrare som aldrig förr!
Ska för första gången släppa ut smarre så han ska få möta världen utanför fyra väggar, jag är spänd som ett barn - på julafton!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0