between four eyes

Det börjar bli höst i Oslo.
Jag börjar bli nervöst stressad.
Sitter ensam på bagerns kone och avnjuter min latte medans träden vajar i vinden och de norska medborgarna rusar ut och in för att hinna med lunchen.
Här sitter jag, är nog egentligen inte ensam.
Jag har musiken, så det är inte ett dugg jobbigt eller konstigt att sitta själv och ta en fika.
Jag söker jobb.
Tittar och klickar.
Kopierar och klistrar in.
Jag får jobb nu.
Känner för att lämna allt för en ordentlig start och en hejdundrande fart på ny kula.
Jag förlorar inget på det.
Allt kommer vara sig likt, inget har förändrats.
Utanför min värld står allt still, där trivs inte jag.
Jag vill var hon, fast inte hon som alla undrar vad hon gör och varför de ser henne jämt.
Jag vill va hon, hon som de vet vad hon gör och att det är meningen att de ska se henne.
De är jag och där trivs jag.